Wille vallar

Äntligen harmoni och härlig känsla i fårhagen efter allt strul vi haft. Strulet är ju helt och hållet mitt fel som fört över stress och osäkerhet på min fina hund.
Wille har stressat och rusat mot fåren och det har inte känts bra.

Sista månaderna har vi ju gått tillbaka till valpträning och bara fokuserat på att hitta lugn och harmoni och nu känns det som vi är där. Dom rusningar han gör och försöker göra på filmen är mot den stöddiga tackan som ifrågasätter honom. Så egentligen gör han rätt och bra men jag korrigerar ändå för jag vill inte han tillbaka rusningarna.

Åh, va det är härligt att känna samarbete med djuren!

jag har en fin lydnadshund och vallhunden har hittat hjärnan!

Ägnade hela torsdagen åt lydnadskurs för Niina Svartberg på Olandstraktens Bk. Niina var precis så lugn och pedagogisk och kunnig som jag förväntat mig och vi fick med oss en hel del träningstips och tankar.

Jag ville främst få hjälp med rutan och med Astons lite dåliga engagemang i apporteringen.  Rutan har han inte riktigt fått kläm på så som jag trott - utan han har som dom flesta andra hundar inte tagit ut riktmärket i relation till konerna utan i marken. Så när vi flyttade rutan efter varje skick så blev han lite förvirrad och gick inte hela vägen in. Vi ska lösa det genom att ha target i alla skick i en vecka nu och sen plocka bort den - det ska vara en target som inte är synlig från skickstället. Han ska inte se targeten läggas dit. Rutan SKA flyttas varje gång. Jag ska också skicka från längre avstånd - 25 meter - än jag vågat tidigare. Våga vänta ut honom när  han ställer sig fel utan att fastna i det så att det blir en kedja. Utmaningar!! Vill man flytta rutan lättare så flyttas den tlllbaka mot skickstället då hamnar punkten längre bak och tvärtom om man vill utmana och göra det svårare då måste hunden springa förbi sin punkt.

När han hittar in så ställer han sig perfekt!

Apporteringen är precis som jag trodde ett ägande, att inte vilja släppa ifrån sig apporten och därmed dålig motivation till att springa till mig med den.

Det problemet ska vi försöka lösa genom att jag inte ska "ta ifrån" honom apporten utan han ska få springa förbi mig till en belöning. Jag ska också ta hjälp av någon som håller Aston och ger honom apportbocken varpå jag ropar och han ska då förhoppningsvis springa fortare. Varva avstånd när han får sitt varsågod och så småningom höja kriteriet för varsågod till att han måste springa fortare med engagemang.

Vi kikade också på hur jag ska träna in inkallning med ställande och Aston har ett snyggt stå med bra teknik så det är bara att plocka in det.

Vi hann med ett pass till och då var jag lite dåligt förberedd på vad jag ville ha hjälp med. Många andra hade tagit hjälp med fjärren och jag tänkte att det är nog bra att hon får titta på det - det är ju ett svårt moment i dom högre klasserna och det måste vara perfekt.

Kom på att jag inte tränat stå-sitt så jag belönade upp det precis innan det var vår tur...tänkte att det här klarar han inte.
Men han sätter alla skiften i det närmaste helt perfekt!! Goa duktiga Aston - vi har ju inte kört det sen i våras, har ju inte tränat lydnad alls egentligen sen i våras.

Jaha, vad hittar vi på då - ok, kolla på fria följet då där finns alltid nåt att peta i . Hunden går ett perfekt fritt följ - finns inget att tillägga. Jag kan inte annat än glädjas åt honom, han har mognat så himla mycket och vinterns projekt att få honom lugn och koncentrerad har verkligen gett utdelning!

Fick många fina träningstips på vittringsträningen som jag måste komma igång med nu! Metallen måste jag också fräscha upp igen. Nu jädrar ska vi satsa!!

Avslutade med en platsliggning där han ligger alldeles stilla och lugnt - lite pip precis när jag lämnar honom men annars stor förbättring.

Tävling den 2/9 - känns som vi kan klara det!

I pauserna var jag tvungen att bränna ur den lille bcn också - han fick köra slalom och kontaktfält. Det var något magiskt med den här dan på OTBK för även Wille hade huvet med sig. Han satte 90% av alla hans svåra ingångar i full fart och 95% av alla kf som jag verkligen utmanade honom på. Nähä du mig lurar du inte sa han!

Vallade härom dan hos Ann tillsammans med Emelie och gänget - ja halleluja, Wille har mognat även där och han var så fin med fåren. Han fick vårt förtroende efter en kort stund i fållan att gå ut i stora hagen. Min tanke var att låta honom jobba själv utan att jag störde honom och han tog så fina riktiga lugna beslut. Han föste, och gick upp i balans och gjorde allt så rätt och riktigt. Vid två tillfällen rusade han in mot fåren men avbröt sig direkt och det blev aldrig något av det hela. Duktig hund! I fållan kunde han vara nära nära utan att stressa upp sig.

Helst av allt ville jag bara skrika ut min glädje över att han vallade på riktigt - det var sååå himla häftigt!
Men det kan man ju inte göra när man är i fårhagen och hunden precis har lugnat sig och samlat ihop sig...
så det blev bara lite försiktigt..."Emelie såg du - han vallade med huvet!!! "

disk-disk-disk-disk-disk

tjoho, va vi diskar oss just nu hundarna och jag!

Aston har kört några ag 2 or sen uppflytten för att jag tänkte träna och utmana honom rejält på kf tävlingsmässigt. Han har inte klarat det riktigt utan gått för tidigt. Gör om gör rätt!

Nu är han uppflyttad och kommer att köra enbart klass 3 från nästa tävling.

Wille är inne i en disktrend - slalom fortsätter att spöka allt som oftast men när han sätter det så gör han det så himla fint! Mer träning och rutin och förståelse för hur han ska hantera farten behövs.

Våra första skälvande starter i hopptvåan har varit riktigt kul förutom den i Häverö som har varit allas samtalsämnen senaste veckorna - en översvår hopptvåa som inte gav oss med snabba hundar en sportmössa. Nåja, den kan vi glömma och istället analysera helgens lopp som Kenth Svartberg gjort. Vilka gett fin information om läget!

När slalom ligger tidigt i banan och han inte klarar den utan vi måste ta om då brinner det till och han gasar på för mycket även i resten av loppet. Men när vi kommer till nära, tajta svängsituationer så går han lugnt och samlat. Bra känns riktigt bra för framtiden.
Dom svåraste sakerna klarar han som hinder från fel håll och tajta svängar men så fort det blir en raka där han får ånga på så tappar jag honom.
Han ser fortfarande låååånga raksträckor när han får möjlighet - haha, hoppsan gick han i den "fällan" sa Kenth när Wille hittade en alldeles egen raksträcka...

Nöjd med hundarna dom är såå roliga!

Vi fortsätter vår tävlingssäsong men jag måste plocka in tid för mer träning emellan där jag får plocka tillbaka lite svängar och samla ihop den lille bcn. Aston bara mognar och taggar till av sig själv just nu - han är stabil!

På nåt konstigt hundnördigt sätt så längtar man lite till höst och vinter för jag har sååå mycket roligt att träna på - efter varje tävling blir listan längre och längre och längre...ser snart ut som tomtens önskelista :-)

Men ett lopp i mål nu skulle sitta fint!