fredag 30 mars 2012

läskigt med fart...

...men samtidigt så enormt galet kul!

Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen, vilken utmaning jag har i mina två hundar som är så himla olika. Aston med sina fina svängar som bara finns där men som jag får driva på som sjutton för att öka farten. Wille som har sån galen fart så jag blir skräckslagen och som inte har lika lätt för att svänga.

Jag måste överträna svängar med honom, det är definitivt färskvara för nu var det länge sen vi körde agility och då har han bara "springa rakt fram och ta alla hinder som finns" i huvet. Efter en stunds träning landar han och börjar lyssna och svänga.
Jag blir livrädd för hans fart som jag ändå bara älskar.
Jag vet att det kommer att bli bra när vi är mer samspelta och genomtränade - men nu herregud, jag vågar inte springa på för då ökar han ändå mer och ändå måste jag det för att hinna. Det resulterar i att jag är alldeles för mesig och lam i min handling. Och då tar han över ändå mer och gör som han vill.

Nä, det är kanske dags att jag slutar fega och börjar handla honom på riktigt! Sluta fega!! Våga gå på och vara bestämd och vara i nuet på varje hinder i stället för att tänka " ojoj, hur ska det gå - hjälp vart tar han vägen?"

Jag kan handla honom - det vet jag, det har jag sett dom gånger det funkar. Vi behöver bara träna oftare på banor där han får upp farten så att jag vänjer mig. Jag kan inte börja på ruta ett varje gång vi haft uppehåll.

Men som igår på kursen där jag varvade Aston och Wille - då är det f-n inte lätt att från den ena växla till den andra. Men jag ska lära mig - jag måste lära mig för jag kommer att så småningom ha dom i samma klass och kanske vara tvungen att köra dom med några få starter emellan.

Jädrar va vi ska träna i vår!!!

måndag 19 mars 2012

En helg i Rättvik med blandade känslor och resultat

Packade för en tävlingshelg med en känsla blandad av förväntan och sorg i hjärtat. En helg som Tessan och jag sett fram emot länge - vi skulle debutera i klass 3, vi hade bokat hotellrum och planerat. Nu blev det så tråkigt så Oj blev halt av någon orsak som ingen riktigt vet än. Våra allra bästa tävlings och tränings kompisar fick stanna hemma.

Men Eva Karlsson och jag bestämde att samåka och med hennes nya fina hundbil och med trevligt sällskap så åkte vi kungligt till Rättvik. Där vi ändå fick en lyxhelg jag och hundarna med ett alldeles eget tvåbäddsrum för oss själva.

Tävlingsmässigt då...ja vi lyckades inte nolla något av våra tre lopp. Två disk och ett med 10 fel. Men jag är riktigt nöjd med min Aston ändå. Han har gått väldigt fint och gjort väldigt många fina saker - små skitgrejer som lett till disk och nån rivning. Men han har klarat svåra svängar över maxade hinder något vi faktiskt aldrig tränar. (?)

I det här loppet - en väldigt svår klass 2 bana så gör han svårigheterna fint och kontaktfälten är inte bra men ok. I hoppet efter långhoppet borde jag ha förutsett att han skulle vända på en femöring och hoppa hindret tillbaka - disk. Men med mer rutin för min del så kommer jag att kunna läsa av såna där fel och rädda upp dom.
Jag släpper fokus efter det och slarvar i sekvensen diskriminering - balans - tunnel. Hem å träna mer!!!



I debuten i hoppklass 3 gör han också allt väldigt fint och hans tajta svängar kan man ju inte vara annat än nöjd med :-)
En rivning kommer då han ser att jag sticker iväg - han får för bråttom och släpper bakbenen. Disken kommer när han inte orkar hoppa långhoppet då jag stannar utan hoppar det snett. Jag väljer att fortsätta.
Hem och träna tajta svängar efter långhopp!

I sista hopp 3 loppet som inte kom med på film så kommer vi i mål med 10 fel - en rivning och en vägran. Den vägran kostade oss ca 2-3 sekunder och vi drog därför på oss 0,38 s i tidsfel.

Men utan den vägran hade vi haft en tid som hade räckt till en placering ungefär bland dom 10-15 bästa (119 starter).

Han är inte den snabbaste men jag är nöjd med så många saker och vem vet hur han kan utvecklas i framtiden.
Jag är så nöjd med hans attityd under hela tävlingshelgen!

Nu håller vi bara alla tassar och tummar för att vår vän Oj ska bli bra så vi kan ut på äventyr tillsammans i sommar.

lördag 10 mars 2012

foderbyte med gott resultat!

Jag bytte till slut till ett vanligt Royal Canine Medium foder och på bara två veckor så är Aston glansig och fint röd i pälsen igen. Det grådassiga är borta och jag tycker att han är lite piggare i benen också - han liksom spritter av glädje igen, kan ju vara vårkänslor också förstås :-)

Jag känner mig i alla fall nöjd med mitt val och kommer inte att byta i första taget.

Följetongen med belöningsavgiftning fortsätter och det skapar en hel massa känslor hos både Aston och mig. Hemmaträning går finfint, men på klubben där det blir lite tävlingslikt så går han upp i spinn, tjuter och piper och kan inte fokusera.

Jag gör det nu också extra svårt för honom genom att ställa en externbelöningsskål som vi sakta går till när han jobbat bra. Ojoj, det gäller för mig att hålla mig lugn och verkligen sänka kriterierna för position och detaljer. Bara tänka koncentration och attityd.

Men nu ser platsliggningen något bättre ut, har verkligen varit bestämd där och efter råd från Sanna så har jag tagit bort det tävlingsmässiga runt momentet och bara lägger honom på ett "lägg dig" och börjar inte med honom från fotposition utan gör det mer avslappnat. Det verkar hjälpa - sen får jag sakta lägga på det tävlingsmässiga runt omkring.

Att det skulle bli så här, det kunde jag aldrig tro...men nu är vi där och det är bara att jobba vidare och hoppas att vi får till det och att inget händer sen som stökar till det igen!!

Vid sidan om den här träningen så har vi börjat med rutan, fjärren - stå-sitt, backa i fotposition och detaljer i fokus i apporteringen.

Just nu går Aston som på räls i agilityn han känns väldigt fin och det ska bli så kul att tävla honom nästa helg i Rättvik!

Wille då det lilla tonårshormonstinna yrvädret - tror att han är störst, bäst och vackrast och drar sig inte för att tala om det för alla. Men nånstans blir det för mycket när han stöter på nån som säger: "du din lille skit - stick å brinn".  Han överreagerar lite väl mycket nu så jag får vara ytterst vaksam på honom och plocka bort allt sånt ansvar från honom. Han ska inte gå och muppa sig!!!

Ja, han är väldigt mycket av det mesta just nu men det är bara att jobba på och vara envis och lugn själv. Jag blir bättre och bättre på det och det känns fint.

Stackars kompisen Oj blev halt igen så tur i oturen fick jag och Wille deras plats på Veronika Bache kursen i helgen, ska bli jättekul och jag behöver så sjukt mycket hjälp med att få ordning på min tajming med hans fart.

Från och med nästa helg så är tävlingssäsongen igång för år 2012! Ja, äntligen är vi där och det är ett så spännande tävlingsår vi har framför oss jag och mina hundar och mina klubbkompisar! Knivsta har ett riktigt vasst startfält i klass 1 i år och vi som startade förra året har ett rykande färskt klass 3 år framför oss där det ska bli så kul att se hur vi hanterar klass 3 banorna. Våra andra klubbkompisar som redan visat vart skåpet ska stå på både SM och i Landslaget tror vi på extra mycket i år. Knivsta Bk kommer att synas i år!

Jag vet inte hur det är med er andra som har familj och försöker kombinera det med att satsa tävlingsmässigt...jag kör strutsmetoden och skriver i almanackan med små bokstäver och pratar inte så mycket om alla tävlingar jag ska åka på förrän det är "för sent"...tur att "barnen" är stora och har egna liv och tur att "gubben" har egna intressen och inte tar diskussionen.

Är man nörd så är man...för vad vore livet utan att få träna och tävla hund??? Inget!