Hade inte tid att träna hundarna idag så det fick bli en liten kortare långpromenad men innan jag gick slängde jag med en tennisboll och bollkastaren, tänkte att då får dom i alla fall springa av sig lite och jobba lite med näsan.
Med huvet fullt av annat än hundträning och lite dåligt samvete för att jag inte tränat och inte kommer att ha tid för träning på några dagar så slår det mig helt plötsligt vilket bra träningspass det blev!
På den lilla lekstunden fick jag med:
1. Motion
2. Styrketräning - springa i högt gräs
3. Nosarbete
4. Explosiva starter
5. Jobba hårt i värme
6. Stadga - vänta på sin tur, vänta på kommando
7. Inkallningar
8. Avlämningar
9. Läggande på avstånd
10. Värderat upp en het belöning
11. Stanna kvar
12. Klara-färdiga-gå
Vardagsträningen är inte att förringa! Och att blogga har jag inte tid med nu ...
måndag 30 maj 2011
lördag 28 maj 2011
Äntligen en nolla på väsby bk
Så satt den äntligen den där efterlängtade nollan! Inte världens snyggaste nolla och på en fasansfullt lätt bana med endast 15 hinder. En hyfsad tid som räckte till en fjärde placering av 55 startande. I hopploppet tyckte jag att han gick fortare men där fick vi tyvärr en femma i slalom.
Aston kändes lite frånvarande innan starterna - tror det va löplukt eller annat som störde honom för jag kände inte den där kontakten med honom som vi kan ha. Däremot så va han mycket tystare och när vi hade kontakt så kunde han leka och koncentrera sig! Små små delmål uppfylls :-)
Men konstigt nog så är jag mest nöjd med Wille idag...
Han är så himla skön att ha att göra med! Kopplar av totalt i sin bur och leker utan att bry sig om andra hundar när han kommer ut. Guldklimp!
Kort inlägg från en alldeles för lång tävlingsdag!
Aston kändes lite frånvarande innan starterna - tror det va löplukt eller annat som störde honom för jag kände inte den där kontakten med honom som vi kan ha. Däremot så va han mycket tystare och när vi hade kontakt så kunde han leka och koncentrera sig! Små små delmål uppfylls :-)
Men konstigt nog så är jag mest nöjd med Wille idag...
Han är så himla skön att ha att göra med! Kopplar av totalt i sin bur och leker utan att bry sig om andra hundar när han kommer ut. Guldklimp!
Kort inlägg från en alldeles för lång tävlingsdag!
onsdag 25 maj 2011
Jenny Damm kurs på Finnbogård!
Det här är en kurs jag sett fram emot i flera år - mest naturligtvis för Jennys underbara pedagogik och handlingsövningar. Jag älskar att gå kurs för henne! Men Finnbo bjuder även på fantastisk mat och fika och samvaro.
Tessan och jag med våra fyrbeningar Aston, Wille och Oj anlände till Finnbo på söndagkväll - i halv storm och under gapflabb försökte vi få upp vårt tält vid agilitybanan... med assistans från snällaste Bertil så gick det bra till slut. Bertil och Birgitta bjöd sen på lite bubbel och tilltugg i sin husbil. Vi småpratade lite om vad vi hade för förväntningar på kursen och vad vi ville att vi skulle titta särskilt på hos varandra. Vi hade lite olika saker vi tänkte att vi ville jobba med.
Tessan och jag tassade till vårt rum med alla hundarna och det är sååå skönt att det inte är några som helst problem att ha dom tillsammans.
I dagarna två har vi bjudits på fantastisk frukost, lunch och middag och fikakorgen har stått vid banan så vi har inte behövt vara hungriga en enda gång.
Nåväl, till kursen då...tänk va mycket kul man kan göra med ett antal hopphinder och två makarontunnlar!
Vi har bekantat oss med musen, betongtaxen och någon fick även lära känna krokodilen! :-)
Nytt sätt att utföra ett vanligt framförbyte där vi enbart skulle använda en arm och sträcka oss över hindret , ojoj tänkte jag här kommer min hund att vägra att hoppa alternativt att riva - men han hoppade så fint och fick tvärtom sug över hindret om jag gjorde det så bestämt och "delade av kroppen" - underkroppen på väg och överkroppen med den förlängda armen i nutiden som man ska göra. Herregud - tur att man varit gymnast en gång i tiden...hihi!
I serpentinerna skulle vi också bara använda en arm dvs inte dra in med motsatt arm som vi är vana vid utan vi skulle dra "betongtaxen" över hindret på linjen.
Vi har nött in att våga trycka hunden över hindren - våga vara nära och gå mot motsatt hinderstöd och snabbt förflytta sig i färdriktningen. Jisses så svårt men så bra det blev när det blev rätt.
Spring var ett återkommande kommando från Jenny!
Andra dan tänkte jag att nu j-ar ska jag springa och trycka på på vartenda hinder, jag ska ge max energi hela vägen! Jag sa till Jenny - du ska inte behöva skrika SPRING en enda gång! Jag sa till Tessan - om inte jag springer nu så får jag ingen kladdkaka till fikat!
Jag sprang och tryckte och gav allt - Aston sprang och gav allt och vi satte nästan den 22 hinder långa hoppbanan! Tappade honom i ett blindbyte så han stack i fel tunnelingång men annars så satt det fint!
Klick till mig och kladdkaka!
Kameran och videokameran låg så fint i väskan men jag både glömde bort att filma och valde också bort det då jag ville vara här och nu hela tiden!
Det är så svårt att med ord beskriva vad vi gått igenom men genomgående är det springa och trycka och springa och trycka som gäller. Skicka och stick! Bestämda handlingsrörelser och inget mjukt yogatrams.
Till Finnbo vill jag igen och att kursa för Jenny Damm blir man beroende av!
Aston har skött sig superbra och orkat båda dagarna fint, han har jobbat hela tiden och inte tappat fart nämvärt trots att han blev trött i slutet av dagarna. Han har varit jätteduktig! Och när jag gjort rätt så har han gått klockrent. Inte rivit speciellt trots att jag drivit på honom och det känns skönt inför kommande tävlingar, jag ska inte fegköra utan ge järnet med full styrka och energi!
För Willes del så har jag fått en massa ideer hur jag ska grundträna honom - han fick också köra lite runt hinderstöd lite då och då och han är bara så häftig! Han ger allt när vi i korta stunder tränar sen går han villigt in i sin bur och lägger sig och kopplar av. Duktig valp!
Tessan och jag med våra fyrbeningar Aston, Wille och Oj anlände till Finnbo på söndagkväll - i halv storm och under gapflabb försökte vi få upp vårt tält vid agilitybanan... med assistans från snällaste Bertil så gick det bra till slut. Bertil och Birgitta bjöd sen på lite bubbel och tilltugg i sin husbil. Vi småpratade lite om vad vi hade för förväntningar på kursen och vad vi ville att vi skulle titta särskilt på hos varandra. Vi hade lite olika saker vi tänkte att vi ville jobba med.
Tessan och jag tassade till vårt rum med alla hundarna och det är sååå skönt att det inte är några som helst problem att ha dom tillsammans.
I dagarna två har vi bjudits på fantastisk frukost, lunch och middag och fikakorgen har stått vid banan så vi har inte behövt vara hungriga en enda gång.
Nåväl, till kursen då...tänk va mycket kul man kan göra med ett antal hopphinder och två makarontunnlar!
Vi har bekantat oss med musen, betongtaxen och någon fick även lära känna krokodilen! :-)
Nytt sätt att utföra ett vanligt framförbyte där vi enbart skulle använda en arm och sträcka oss över hindret , ojoj tänkte jag här kommer min hund att vägra att hoppa alternativt att riva - men han hoppade så fint och fick tvärtom sug över hindret om jag gjorde det så bestämt och "delade av kroppen" - underkroppen på väg och överkroppen med den förlängda armen i nutiden som man ska göra. Herregud - tur att man varit gymnast en gång i tiden...hihi!
I serpentinerna skulle vi också bara använda en arm dvs inte dra in med motsatt arm som vi är vana vid utan vi skulle dra "betongtaxen" över hindret på linjen.
Vi har nött in att våga trycka hunden över hindren - våga vara nära och gå mot motsatt hinderstöd och snabbt förflytta sig i färdriktningen. Jisses så svårt men så bra det blev när det blev rätt.
Spring var ett återkommande kommando från Jenny!
Andra dan tänkte jag att nu j-ar ska jag springa och trycka på på vartenda hinder, jag ska ge max energi hela vägen! Jag sa till Jenny - du ska inte behöva skrika SPRING en enda gång! Jag sa till Tessan - om inte jag springer nu så får jag ingen kladdkaka till fikat!
Jag sprang och tryckte och gav allt - Aston sprang och gav allt och vi satte nästan den 22 hinder långa hoppbanan! Tappade honom i ett blindbyte så han stack i fel tunnelingång men annars så satt det fint!
Klick till mig och kladdkaka!
Kameran och videokameran låg så fint i väskan men jag både glömde bort att filma och valde också bort det då jag ville vara här och nu hela tiden!
Det är så svårt att med ord beskriva vad vi gått igenom men genomgående är det springa och trycka och springa och trycka som gäller. Skicka och stick! Bestämda handlingsrörelser och inget mjukt yogatrams.
Till Finnbo vill jag igen och att kursa för Jenny Damm blir man beroende av!
Aston har skött sig superbra och orkat båda dagarna fint, han har jobbat hela tiden och inte tappat fart nämvärt trots att han blev trött i slutet av dagarna. Han har varit jätteduktig! Och när jag gjort rätt så har han gått klockrent. Inte rivit speciellt trots att jag drivit på honom och det känns skönt inför kommande tävlingar, jag ska inte fegköra utan ge järnet med full styrka och energi!
För Willes del så har jag fått en massa ideer hur jag ska grundträna honom - han fick också köra lite runt hinderstöd lite då och då och han är bara så häftig! Han ger allt när vi i korta stunder tränar sen går han villigt in i sin bur och lägger sig och kopplar av. Duktig valp!
torsdag 19 maj 2011
wille glänser!
Den lille bordercollievalpen är inte så liten längre - högre än Aston är han nu, sju månader gammal.
Men ändå så liten så liten. Men för att vara så liten så har han grym kroppskontroll och är snabb som bara den i benen och tanken! Urkul!
Så kul att jag bara inte kan låta bli att börja träna honom på hinder. Han frågar mig blixtsnabbt när vi kommer ut bland hindren - vad ska jag göra, vad ska jag göra men säg vad jag ska göra dååå!!!
Som en iller är han över låga ! hopphinder och genom tunnlar, han svänger alla redan tajt runt hinderstöd och däcket ja, va va de med det då... på smallhöjd förstås men ändå!
Började idag att klicka in honom på slutänden av gungbrädan - de va kul sa han!
Hemma jobbar vi vidare med lådan som sen ska bli ett 2 på 2 av kontaktfält, vi jobbar vidare med lekregler och inkallningar. Tyvärr har han fått smita iväg till andra hundar tre gånger för mycket och det betyder 100 gånger fler inkallningar med skoj hos mig.
Aston och jag ska drillas av Jenny Damm igen - den här gången på Finnbogård utanför Västerås. Två dagars kurs som ska bli så himla skitkul! Hoppas att han orkar bara - han kan krokna särskilt om det blir varmt.
Återkommer med rapport.
Men ändå så liten så liten. Men för att vara så liten så har han grym kroppskontroll och är snabb som bara den i benen och tanken! Urkul!
Så kul att jag bara inte kan låta bli att börja träna honom på hinder. Han frågar mig blixtsnabbt när vi kommer ut bland hindren - vad ska jag göra, vad ska jag göra men säg vad jag ska göra dååå!!!
Som en iller är han över låga ! hopphinder och genom tunnlar, han svänger alla redan tajt runt hinderstöd och däcket ja, va va de med det då... på smallhöjd förstås men ändå!
Började idag att klicka in honom på slutänden av gungbrädan - de va kul sa han!
Hemma jobbar vi vidare med lådan som sen ska bli ett 2 på 2 av kontaktfält, vi jobbar vidare med lekregler och inkallningar. Tyvärr har han fått smita iväg till andra hundar tre gånger för mycket och det betyder 100 gånger fler inkallningar med skoj hos mig.
Aston och jag ska drillas av Jenny Damm igen - den här gången på Finnbogård utanför Västerås. Två dagars kurs som ska bli så himla skitkul! Hoppas att han orkar bara - han kan krokna särskilt om det blir varmt.
Återkommer med rapport.
söndag 8 maj 2011
fniss...
vilken härlig känsla som infann sig när jag studerade resultatlistorna idag från helgens tävlingar!
Aston har gått så mycket bättre än jag egentligen fattade då, i lördagens agilitylopp placerade han sig på 11:e plats i båda loppen med andra bästa tid!
I söndagens hopplopp hade han bästa tid i båda loppen men pga rivningarna så kom han som bäst 7:a i andra loppet av ca 85 startande!
Jag måste nog va nöjd ändå!!!
Aston har gått så mycket bättre än jag egentligen fattade då, i lördagens agilitylopp placerade han sig på 11:e plats i båda loppen med andra bästa tid!
I söndagens hopplopp hade han bästa tid i båda loppen men pga rivningarna så kom han som bäst 7:a i andra loppet av ca 85 startande!
Jag måste nog va nöjd ändå!!!
Västerås dag 2
nollorna lyser med sin frånvaro även denna soliga varma dag för precis som igår så ramlar en hinderbom för mycket i varje lopp. Han går inte för fullt men har ändå tider som räcker till topp tre placeringar!
Hans attityd utanför banan är även idag mycket mer sansad. Gulliga hund!
Fick äran att köra Malins lilla Io som är som en vessla och så himla rolig att köra! I sista loppet satte vi nollan och Malin fick sin sista pinne i hoppettan - racersheltien hade också bästa tiden och vi vann loppet.
Här är ett gäng filmer från dagens lopp med Aston och Io fler filmer på bl a Oj finns på youtube.
Jag är ändå nöjd över mycket i dom här loppen, Aston känns mer samlad och sansad. Vi har tiden för oss och det är så mycket bättre att göra felen i klass 1 än att gå för fort upp i högre klasser och sen råka ut för missöden. Vi har tid att prova oss fram hur bästa uppladdning och förberedelse ska funka.
Hans attityd utanför banan är även idag mycket mer sansad. Gulliga hund!
Fick äran att köra Malins lilla Io som är som en vessla och så himla rolig att köra! I sista loppet satte vi nollan och Malin fick sin sista pinne i hoppettan - racersheltien hade också bästa tiden och vi vann loppet.
Här är ett gäng filmer från dagens lopp med Aston och Io fler filmer på bl a Oj finns på youtube.
Jag är ändå nöjd över mycket i dom här loppen, Aston känns mer samlad och sansad. Vi har tiden för oss och det är så mycket bättre att göra felen i klass 1 än att gå för fort upp i högre klasser och sen råka ut för missöden. Vi har tid att prova oss fram hur bästa uppladdning och förberedelse ska funka.
lördag 7 maj 2011
rapport från dag 1 i Västerås
Vilken underbar tävlingsplats Västerås Bk ordnat på en stor fin campingplats med stora ytor att rasta och värma upp hundarna på och bäst av allt - ett bad i närheten där vi kunde svalka av våra fyrbenta mellan varven. Toppen!!!
Mitt "mission" för dagen var (förutom att försöka nolla mina lopp) att få Aston fokuserad och tyst och sansat laddad innan start.
Det lyckades!!!
Det var stora öppna ytor så det var helt perfekt att kunna hålla sig på avstånd men ändå ha koll över banan.
Vi kunde stå en bit bort och sen bakom några tält och göra lite kontaktövningar och smått och gott. Det var först när vi kom fram till startfållan och skulle in till start som han gick igång. Det är helt ok!
Loppen då...ja, han har inte samma tryck som förra helgen och jag driver inte på honom idag för jag vill göra loppen sansat. Han sätter sina kontakfält jättefint! Han går inte ur slalom! Han hittar vägarna fint! Men drar på sig en rivning i varje lopp. Fem tråkiga fel.
Jag har inte samma schyssta känsla som förra helgen eftersom han inte gick med samma fart men det kändes ändå skönt att känna på att jag kan båda gasa och bromsa honom.
Han har gjort det han skulle idag men inte mer. Hoppteknik står på tur i träningen :-)
Värmen gjorde nog sitt till också att han var mer dämpad för dagen - men med mer dämpad menar jag inte att han gått långsamt...han hade kommit tvåa i första loppet om han inte rivit!
Nya tag i morron - då är det två gånger två hopplopp!
Liten Wille då ...han är underbar att ha med sig på såna här evenemang! Han och Io delar bur och samsas så fint, han är lugn och cool när vi går omkring och när vi bara sitter vid sidan om. Men tar jag fram en leksak och vi går iväg för lek så är han med på noterna direkt! Underbara lilla valp!
Mitt "mission" för dagen var (förutom att försöka nolla mina lopp) att få Aston fokuserad och tyst och sansat laddad innan start.
Det lyckades!!!
Det var stora öppna ytor så det var helt perfekt att kunna hålla sig på avstånd men ändå ha koll över banan.
Vi kunde stå en bit bort och sen bakom några tält och göra lite kontaktövningar och smått och gott. Det var först när vi kom fram till startfållan och skulle in till start som han gick igång. Det är helt ok!
Loppen då...ja, han har inte samma tryck som förra helgen och jag driver inte på honom idag för jag vill göra loppen sansat. Han sätter sina kontakfält jättefint! Han går inte ur slalom! Han hittar vägarna fint! Men drar på sig en rivning i varje lopp. Fem tråkiga fel.
Jag har inte samma schyssta känsla som förra helgen eftersom han inte gick med samma fart men det kändes ändå skönt att känna på att jag kan båda gasa och bromsa honom.
Han har gjort det han skulle idag men inte mer. Hoppteknik står på tur i träningen :-)
Värmen gjorde nog sitt till också att han var mer dämpad för dagen - men med mer dämpad menar jag inte att han gått långsamt...han hade kommit tvåa i första loppet om han inte rivit!
Nya tag i morron - då är det två gånger två hopplopp!
Liten Wille då ...han är underbar att ha med sig på såna här evenemang! Han och Io delar bur och samsas så fint, han är lugn och cool när vi går omkring och när vi bara sitter vid sidan om. Men tar jag fram en leksak och vi går iväg för lek så är han med på noterna direkt! Underbara lilla valp!
onsdag 4 maj 2011
inspirerad
av Therese Ledins www.stis.se inlägg i sin blogg idag så har jag börjat fundera på allvar hur jag ska komma åt Astons överladdning innan tävlingsstart ett beteende som också börjar komma på träning.
Han gör som sin morfar Udo och sin moster Daisy - skäller och skäller och skäller ut sin tändning och glädje innan vi ska starta och medan vi väntar på vår tur.
Det är något som gör mig jättestressad trots att jag vet att han sitter stabilt i starten, men det får mig att tappa fokus. Jag vill gärna tagga igång mig själv innan start och det går inte för då går Aston i taket, det har inte hjälpt hittills att mata med godis och sitta still och lugna honom och leksaken tar han och kampar med en kort stund men skäller lika mycket ändå.
Jag är typen som vill vara på plats i tid och inte stressa till start vilket gör att jag nog tar ut honom för tidigt och står lite för länge i startområdet (ca 10 hundar före).
Det handlar om att hitta rätt balans och känsla när vi laddar, att han kan lära sig att hantera sin laddning utan att skälla. Jag måste hitta ett sätt att både hitta lugn men också toktagga inför loppet. Ingen lätt uppgift men det ska gå - och jag är öppen för åsikter och förslag!!!
Något jag ska börja med att jobba på är att jag MÅSTE våga lämna tävlingsplatsen längre stunder för längre promenader med Aston. Något som gör mig stressad - jag vill vara på plats, vill inte missa något. Men det går inte att göra så! Det som ändå är skönt är att Aston kopplar av helt i sin bur mellan loppen, han sover lugnt och kan även ligga vaken och titta utan att stressa.
Hela den här biten hänger mycket ihop med alla dom fel vi radar upp på tävling. Aston kan det han ska göra där ute på banan i klass 1 men han är så laddad att han inte hänger med själv och jag hänger inte riktigt med på det som händer eftersom jag tappat en hel del fokus.
Min plan är att prova att gå en längre promenad innan, stå en bra bit bort och hitta lugn och gå igenom banan i huvet. Kanske sätta in honom igen i buren och gå iväg och ladda mig själv, dra igång lite adrenalinkick och sen gå och hämta honom lugnt och sansat.
Ska även ta till mig av Kickan Allendes bloggtips för hundar som gör utfall och går ur hand på tävling nämligen att lära Aston i korta träningspass på tävlingsplatsen hur man beter sig.
Ta ut honom ur buren och gör något han kan och tycker är kul, belöna och lek och innan han tappar fokus och börjar stressa sätt in honom i buren igen. Några såna pass vid varje tävling så kanske han lär sig att samla ihop sig bättre. Han ska inte få träna på det beteendet som jag inte vill ha!
Han är som tur är inte riktad mot andra hundar och han är inte otrevlig bara väldigt väldigt laddad men jag är orolig för att någon annan hund kan uppfatta honom som störig och att det händer något. Det är ju rätt trångt och tajt mellan tält och hundar på en agilitytävling.
Det är NU jag ska ta tag i det här!
Han gör som sin morfar Udo och sin moster Daisy - skäller och skäller och skäller ut sin tändning och glädje innan vi ska starta och medan vi väntar på vår tur.
Det är något som gör mig jättestressad trots att jag vet att han sitter stabilt i starten, men det får mig att tappa fokus. Jag vill gärna tagga igång mig själv innan start och det går inte för då går Aston i taket, det har inte hjälpt hittills att mata med godis och sitta still och lugna honom och leksaken tar han och kampar med en kort stund men skäller lika mycket ändå.
Jag är typen som vill vara på plats i tid och inte stressa till start vilket gör att jag nog tar ut honom för tidigt och står lite för länge i startområdet (ca 10 hundar före).
Det handlar om att hitta rätt balans och känsla när vi laddar, att han kan lära sig att hantera sin laddning utan att skälla. Jag måste hitta ett sätt att både hitta lugn men också toktagga inför loppet. Ingen lätt uppgift men det ska gå - och jag är öppen för åsikter och förslag!!!
Något jag ska börja med att jobba på är att jag MÅSTE våga lämna tävlingsplatsen längre stunder för längre promenader med Aston. Något som gör mig stressad - jag vill vara på plats, vill inte missa något. Men det går inte att göra så! Det som ändå är skönt är att Aston kopplar av helt i sin bur mellan loppen, han sover lugnt och kan även ligga vaken och titta utan att stressa.
Hela den här biten hänger mycket ihop med alla dom fel vi radar upp på tävling. Aston kan det han ska göra där ute på banan i klass 1 men han är så laddad att han inte hänger med själv och jag hänger inte riktigt med på det som händer eftersom jag tappat en hel del fokus.
Min plan är att prova att gå en längre promenad innan, stå en bra bit bort och hitta lugn och gå igenom banan i huvet. Kanske sätta in honom igen i buren och gå iväg och ladda mig själv, dra igång lite adrenalinkick och sen gå och hämta honom lugnt och sansat.
Ska även ta till mig av Kickan Allendes bloggtips för hundar som gör utfall och går ur hand på tävling nämligen att lära Aston i korta träningspass på tävlingsplatsen hur man beter sig.
Ta ut honom ur buren och gör något han kan och tycker är kul, belöna och lek och innan han tappar fokus och börjar stressa sätt in honom i buren igen. Några såna pass vid varje tävling så kanske han lär sig att samla ihop sig bättre. Han ska inte få träna på det beteendet som jag inte vill ha!
Han är som tur är inte riktad mot andra hundar och han är inte otrevlig bara väldigt väldigt laddad men jag är orolig för att någon annan hund kan uppfatta honom som störig och att det händer något. Det är ju rätt trångt och tajt mellan tält och hundar på en agilitytävling.
Det är NU jag ska ta tag i det här!
måndag 2 maj 2011
Lagdebut!
Laget Swim to Win - sponsrade av Uppsala Hundsim gjorde debut i lördags på Märsta Bk.
Vi - Therese Wahl med tollaren Oj, Maria Fondelius med kelpien Piri-Piri, Kickan Allendes med Bcn Ice och Aston å jag gjorde en fin debut.
Första agilityloppet gick vi i mål allihop men med en hel massa fel, Aston drog på sig flest fel då han både rev, vägrade och hoppade kontaktfält...men sämsta resultatet får ju räknas bort så med dom andra tre loppen ihopräknade så hamnade vi på en hedersam 8.e plats av 25 startande lag.
I hopploppet gick Aston bättre men drog på sig 10 fel ändå, en rivning och en kraschad mur, Kickan gick också i mål men Oj och Piri diskade sig och då blev laget diskat.
Men debuten kändes fin, framförallt kändes lagandan jättebra och vi trivs ihop! Det är det viktigaste i början, sen att känslan säger att vi har framtiden för oss och att laget har potential är det ingen tvekan om!
Jihaaa!
Vi - Therese Wahl med tollaren Oj, Maria Fondelius med kelpien Piri-Piri, Kickan Allendes med Bcn Ice och Aston å jag gjorde en fin debut.
Första agilityloppet gick vi i mål allihop men med en hel massa fel, Aston drog på sig flest fel då han både rev, vägrade och hoppade kontaktfält...men sämsta resultatet får ju räknas bort så med dom andra tre loppen ihopräknade så hamnade vi på en hedersam 8.e plats av 25 startande lag.
I hopploppet gick Aston bättre men drog på sig 10 fel ändå, en rivning och en kraschad mur, Kickan gick också i mål men Oj och Piri diskade sig och då blev laget diskat.
Men debuten kändes fin, framförallt kändes lagandan jättebra och vi trivs ihop! Det är det viktigaste i början, sen att känslan säger att vi har framtiden för oss och att laget har potential är det ingen tvekan om!
Jihaaa!
nollan nära...
i det här loppet luktade det nolla...men Aston känner av att vi ska svänga tajt ur slalom och gör det två pinnar för tidigt, efter två om försök struntar jag i att tjorva och drar vidare och då är vi diskade. Men han går väldigt fint i det här loppet. Sansat men med fart som räcker långt! Dagen bjöd dock på inte en enda rivning! Duktig hund!
överladdad hund...
...men trots allt en skön känsla. Konstigt det där med känslan och hur det är i verkligheten. Varken Aston eller jag gör något riktigt bra i det här loppet men ändå kändes det så schysst. Han har bättre kontaktfält än tidigare lopp och mycket bättre tryck än på träning. Han är däremot alldeles för laddad och hinner inte med sig själv in i slalom, han blir frustrerad när det blir fel och jag är sen och skäller ut mig. Jag tappar bort mig mitt i banan men det löser sig ändå. Väljer sen att diska oss på gungan eftersom jag inte är nöjd med kontaktfältet. Vi hade ju redan en hel massa fel. Han är rolig och när han mognar och lär sig att hantera laddningen och vi "teamar" ihop oss så blir det bra!
Men jag skrattar gott åt den här filmen som egentligen visar upp ett katastrofalt lopp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)