fredag 21 september 2012

säsongen lider mot sitt slut...

och det är med blandade känslor jag går in i tävlingsviloperioden.
En sista klass 1, 2 tävling för Wille i helgen sen är det träning som gäller fram till Kistamässan i Januari.

Nå, vad kan jag blicka tillbaka på då - jo en fantastiskt rolig säsong med blandade resultat men mest är jag nöjd och glad över vad mina fyrbenta har presterat. Jag är inte helt nöjd med min egen prestation i många lopp särskilt med Wille. Men jag vet också att det tar tid att teama ihop sig något som Aston och jag verkligen gjort i år!

Särskilt nu i slutet på säsongen då han har gått så himla fint och vi har verkligen varit ett där ute på banan. Det har resulterat i tre SM pinnar i hopp - något jag aldrig trodde skulle vara möjligt i år. Vi har ju bara öst på och lattjat! I agility ligger vi efter - fick ju ägna alla tävlingar fram till i juli på att fixa pinnarna i ag 2an. Dom satt hårt inne och när vi gjorde några nollade lopp som inte räckte till pinne så var jag beredd att lägga ner agilityn helt för Aston. Vilken tur att det vände!!
Känns riktigt tråkigt att det inte är några klass 3 tävlingar nu när det går så bra, men jag får försöka hålla kvar känslan till nästa år.

Vill inte tänka att vi ska starta en jakt på pinnar för SM-kval till 2013 utan vi fortsätter att tävla när vi kan och att bara testa olika saker. Plockar vi pinnar så är det fantastiskt men gör vi inte det så satsar vi stenhårt på 2014!

Willevessla den lille racerråttan - ja vad ska man säga... 75% (ca, har inte räknat) fort och fel, jag har inte hunnit med hans fart och tryck och har alltför ofta stått som ett fån och varit alldeles för sen. Men när vi satt det så har det varit strålande. Statistiken i tävlingsboken säger: två vinster, två andraplatser och en tredjeplats i klass 1 och då är det stora startfält. En pinne kvar i ag 1.

Wille är underbar att handla i tajta situationer han är så följsam och svänger så fint, han är fantastisk på att dra framåt på raksträckor (även alldeles egna...). Farten kommer aldrig att vara något problem.
Men att kombinera dom två egenskaperna är inte alldeles lätt innan han har tillräckliga kunskaper och självförtroende och självkontroll så att jag lämna honom i olika situationer för att placera mig.
Funkar hyfsat på träning men inte alltid på tävling då stressen gör att han tappar huvet. Det jobbar jag just nu på genom att helt enkelt kräva mer lugn och stadga i starten.

Mer träning och mognad så kommer det att bli bra!

Träningslistan är lång inför hösten och vintern :-)

Det som gör att jag riktigt längtar in till Bälinge ridhus är att vi ska få så bra coachning av Veronika Bache. En gång i månaden med början i november fram till i vår! Jisses så himla bra vi har det!

Och Malin, duktiga Malin Elfström finns ju i närheten hela tiden och när hon är med så har hon alltid kloka insikter och råd att komma med!! Guld värt!

Jag själv ska fortsätta att jobba på en lugn och fokuserad känsla och attityd. Tagga utan att stressa!

Jag ska våga skicka å sticka - att jag placerar mig rätt lugnt och fint är nyckeln till Willes och mina lopp!

Mina lag har inte gjort några resultat alls och det är inte heller vad vi har förväntat oss eller satsat på. Vi har helt enkelt bara tänkt att jobba ihop oss och hitta varandra och för Windanns Winners så har det handlat om att få fler starter för våra unga hundar. Ibland har vi bara startat med två ekipage och ibland har vi bestämt oss för att gå in och träna på något.
Men när vi börjar nolla så blir vi farliga!

Swim to Win är ett brokigt lag som förändrats konstant under säsongen.Det är bara Aston som är med från början.  Både Piri och Oj har fallit bort och tillkommit har Anna med Imo och Sandra med Peg. Det är nya hundar som verkligen har framtiden för sig och vi hoppas också på att kunna konkurrera nästa år.

Tack å hej tävlingssäsong 2012 och tack alla underbara människor jag haft turen att få umgås med under alla tävlingar! Så skoj vi har!











måndag 3 september 2012

come back i lydnaden

blev inte riktigt full pott men ett stort delmål blev uppfyllt!

Det var ett år sen jag tävlade lydnad sist och från den säsongens miserabla platsliggningar och koncentrationsproblem som följde på det så har vi lagt ribban betydligt lägre.

Eller egentligen inte men fokus i träningen har legat på att återfå trygghet i platsliggningen och att finna fokus och koncentration i momenten.

Eftersom jag tränar lydnad väldigt sporadiskt så tar det lite tid att få till det. Nu har jag inte tränat knappt på hela sommaren så att tro att jag skulle erövra några tior på comebacktävlingen på hemmaplan var väl inte vad jag tänkte. Nej, mitt mål var att checka av framförallt platsen.

Sen är ju tävlingsdjävulen där på axeln så klart och viljan att få till det där första priset - så visst blev jag besviken när vi inte presterade.

MEN han låg kvar - inte helt lugn och trygg - lite pip och lite lätt rumpa men han låg kvar!!! Platsliggningen var lugn och inget hände!!! Ja, så himla skönt!!

Aston kändes fin innan vi gick in - het men fokuserad. Han gick fint på uppvärmningen. Men så fort jag kliver in på plan så börjar han skälla och hoppa på mig och all koncentration var som bortblåst.
Jag var inte ett dugg nervös så det var inte det - vet inte vad som hände. Kanske att han ändå hade nån spänning efter platsen och att tävlingssituationen blev frustrerande.

Inget funkade i början, han slarvade i linförigheten men skärpte upp sig på slutet.  Ville inte stanna och ville inte lägga sig, spottade ut apportbocken och var allmänt flamsig.
Det han genomförde gjorde han med 9:or  dock.

Ja, skulle jag skratta eller gråta...nu skrattar jag åt honom lilla flamspelle. Kruxet är att jag aldrig vet riktigt vilken Aston jag har med mig in.

Hösten kommer och vi får mer tid för tävlingsmässig onsdagsträning för det är det som saknas tror jag eftersom han kan momenten så himla säkert.

På´t igen bara! Gläds med Anna och Imo och Therese och Jett som fixade fina förstapris och pallplatser! Heja Knivsta!