måndag 6 maj 2013

det där med att allt ska stämma...

att träna sin hund till stordåd är en sak, att veta vad man vill är enkelt och att tala om för andra hur man ska göra är det lättaste...

I agility är marginalerna så himla små och ett litet misstag på fel ställe så är man rökt.  För att kunna fokusera i dom där 30-40 sekunderna av 20 hinder i ett lopp där inget får gå snett så krävs det full närvaro!

Aston kan mycket och han är mer koncentrerad än förra säsongen, han trycker på i dom flesta loppen och gör så mycket bra! Men hans människa...jösses, hur taggad jag än är och hur lugn och onervös jag än är så har jag inte närvaron just nu.
Jag har alldeles för mycket tankar av privata skäl för att ha energi att fokusera fullt ut. Det märks på resultaten - disk på disk på disk på disk...

Willes lopp är desamma och där krävs ännu mer fokus och tajming.

Jag brukar inte bli sänkt av mina diskade lopp utan går allt som oftast i mål med bra känsla ändå och blir sugen på att gå hem och träna mer.

Men även där är energin slut - går av banan nu för tiden med sorgsna steg och känslan av att jag är dålig.

Jag kommer tillbaka det vet jag! Men jag vill göra mina fina hundar rättvisa nu!

Jag behöver bara hitta ett sätt att fånga koncentrationen och närvaron, jag måste hitta ett nytt sätt som tar mig till bubblan. Det gamla funkar inte - jag behöver nåt annat och jag måste bara hitta rätt knappar att trycka på.

Hur gör ni därute för att fånga rätt känsla och närvaro?

Jag behöver till och med hitta ett sätt att närvara på banvandringarna - inte ens där är jag koncentrerad.

Kan Mindfulnessappen hjälpa? Musik i öronen under banvandringen? Nån som skriker argt att "Nu j-ar skärper du dig!!"

Jag ska nog prova här hemma - träna på att fokusera på enkla saker utan att fara iväg i tankarna.

Hitta en stoppknapp som lyser rött i huvet när jag släpper fokus - stoppa dumma tankar och lägga dom i en burk och skruva åt locket hårt!

Det finns inga filmer som jag egentligen vill lägga upp men här är i alla fall ett lopp från Tranås där Aston och jag kunde ha nollat om inte jag varit missnöjd med kf på A-et. Vi hade ingen femma men jag ville ta om i alla fall för det var inte perfekt.






1 kommentar:

  1. Musik i öronen är underbart på banvandring. Jag brukar ha svårt att fokusera ibland och då slår jag mig på benen, i ansiktet och så skriker jag allt jag kan. Fast utan ljud. Precis innan jag ska in. Funkar kanon :)

    Tycker du är jätteduktig som analyserar och testar nya vägar för att få ut mer. Framgången ligger därute och väntar på dig, det vet jag!

    Heja Maria!

    SvaraRadera