lördag 18 juni 2011

hittade den borttappade känslan....

äntligen!!!
Helgen började katastrof på fredagkväll med lydnadsklass 1 i Alunda. En platsliggning som urartade till kaos...igen...skit också! Aston låg som nr. 8 - 6, 7 och 9 reser sig upp och börjar leka...vilt! Aston ligger länge med en panikartad blick, till slut orkar han inte längre utan reser sig varpå jag kallar in honom.
Jag blir såå lessen att jag bara vill gråta, två av tre platsliggningar som slutar så här är inte bra erfarenhet för min vän.
Tänker för en kort stund strunta i allt och åka hem - men ändrar mig och tänker att det är bra träning för oss att köra igenom tävlingsmässigt. Vi genomför ett hyfsat program, linförigheten blir inte bra - Aston har kvar kaoset i huvet och går runt och nosar och stretar i kopplet, en femma. Sen skärper han till sig och vi får 8 - 9,5 på resten och en 10a på hopp, en snöplig femma på apporten för att han spottar ut den. Slutar på 131,5 poäng. Ja,ja det är bara att gå hem å träna mer!

Med det här och senaste agilitytävlingarna i huvet så kände jag mig ganska låg, ingen gnista ingen känsla och värst av allt ingen glädje för hundträning...hemska tanke!

Vi åkte till Gävle Tessan å jag för agilitytävling,  jag kände ingenting...absolut ingenting inför tävlingen...
Men när jag närmar mig start och tar ut Aston så vänder det, jag springer och värmer upp och känner att jag har Aston med mig! Ungefär som reklamen - plötsligt händer det! Vi går in och kör ett skönt agilitylopp med fina kontaktfält, härlig fart och Aston tar för sig som i och för sig leder till en disk men vi springer i mål med en härlig teamad känsla!!! Yes - äntligen!

Inför hopploppet var jag lugnt taggad - inte stressad. Jag bara skulle gå in och leverera - och det gjorde vi. Nollar och vinner med god marginal tidsmässigt!
Om ni bara visste vad det satt skönt! Om ni bara fattar vad den där känslan betyder... vinsten idag är mer att jag hittade känslan än själva vinsten! Jag kunde tagga utan att stressa, vi var ett därute Aston och jag - precis så som jag vet att vi kan! Dagen till trots med stukad fot som jag lindat så hårt så hårt men vågade ändå inte trycka på helt i springet.

En nolla, en vinst, en hittad känsla, en seger!!!!!!
Vi är på banan igen Aston å jag!

6 kommentarer:

  1. Underbart!
    Jag blir rörd när jag läser din logg och känner igen dina känslor. Tråkigt med platsliggningarna, var det aldrig fråga om att ni skulle få lägga om?Härligt att det blev så bra på lördagen för er!
    Grattis igen Maria ni är bra, tappa inte tron, för ni är super.Kram/Anita

    SvaraRadera
  2. Underbart vännen. DU, ni så väl värda!! så häftigt !.
    ang lydnaden.... jag hade liknande problem med min krutov... hände ngt varje gång jag tävlade och han hade otroligt svårt att lära sig platsliggningen överhuvudtaget. Trist när det händer så jag förstår dig verkligen... Men i övrigt gick han ju bra och hade du fått poäng där... då hade ni ett första pris... så leta gobitarna :))
    kramar om er

    kats

    SvaraRadera
  3. Grattis, till både känslan och vinsten. Själv längtar jag massor till de sm å bcna blir så stora att man kan börja träna dem på riktigt!
    Ska bli så kul!!

    SvaraRadera
  4. Tack för grattis!
    Anita - jag tyckte det var konstigt att domaren inte bröt för det gjorde han inte alls. Aston och en hund till skulle ha fått ligga om tycker jag men men ...
    Kats - jag glädjer mig åt det som gick bra för det känns skönt att veta att han kan samla ihop sig och prestera. Han har tiden för sig!

    Eva-Karin - det går fort, dom växer så det knakar och grundträningen är ju minst lika kul som den "riktiga" träningen. Men visst känns det att det kan bli riktigt riktigt bra när dom blir större :-)

    SvaraRadera
  5. Grymt! Har haft några riktigt bra träningspass nu och det är bara så häftigt! Tur att man är envis för jag inser nu när jag fått några riktiga träningskickar att det senaste året gått mycket på vilja. Inte för att jag tyckt det varit tråkigt - men människor vill också ha belöningar och helst mer belöning än motgång. Men det blir förstås extra härligt nu när allt det där man nött med äntligen lossnar :-)

    SvaraRadera
  6. GRATTIS till seger/pinne Maria - så himla bra! Och bäst av allt förstås den där härliga känslan när allt stämmer, den är verkligen värd att jobba för!
    Hoppas att det ordnar upp sig med platsliggningarna, verkligen maximal otur när det strular så på tävling omigen. Men jag är glad att du stannade kvar så att jag fick chansen att träffa dig, det var så länge sedan. Kram Sandra

    SvaraRadera