Aston e lite skadad men Wille röjer...

Har tyckt att Aston inte har varit sig lik på vissa agilitypass, inget tryck i benen och ibland har han inte ens velat springa efter sin leksak. Igår på Malins kurs så var han segare än vanligt -  han är superhet innan starten men sen springer han liksom inte, snälla gulliga Hundsimmet Maria Fondelius kände igenom honom. Hon hittade ett muskelfäste som ömmade. Jag har inte sett att han rört sig annorlunda i vardan eller på nåt annat sätt märkt att han haft ont mer än att han inte tagit i ordentligt när han ska springa.
Idag på lydnadsträningen för Sanna såg vi båda att han fick ont i ställande med varsågod mot godisskål bakom honom. Stoppet och vridningen gjorde definitivt ont. Där fick jag kvittot på att det är ont i vänster sida han har. Jättetråkigt vi skulle ju tävla på söndag, men det blir inget av med det. Nu är det vila och massage som gäller och så får jag bara hoppas att det går över snart.

Men som tur är så är läxorna jag fick av Sanna av det lugnare slaget! Han har bra fart och attityd i sina rörelser så vi ska träna mycket lugn och koncentration och precisa rörelser. Många övningar med små små riktningsändringar, temposkiften och föjsamhet. Fjärren med fokus på hans sinnesstämning, belöna när han är lugn och koncentrerad. Det blir jättebra nu med köksgolvsträning både med tanke på hans skada och lille valp.

Lille valp då, jo han imponerar! Han är så duktig på att behärska sig när jag har godishanden öppen och även när jag lägger godis på golvet - han lugnar sig och väntar på sitt varsågod. Samma sak vid maten.
Vi har börjat med burträningen och han går nu gladeligen in i buren och sätter sig långt bak, väntar på sitt ok. Han kommer i stort sett alltid på inkallning i ett fasligt tempo!

Han säger alltid till när han vill ut och kissa - olyckan är framme ytterst sällan.

Han är lugn och somnar alltid i bilen nu, han är t o m lugn när jag är tvungen att lämna honom där en stund ensam.

Han är tuff och social och hälsar glatt på allt och alla!

Förutom burprojektet så är det lekträning som gäller, om Wille själv får välja så väljer han godis om både leksak och godis finns att tillgå. Där ska jag lägga mycket tid nu på att han måste leka för att få godis - vägen till gobiten är leken! Han älskar att leka men har jag godis i handen så är det hetare.

Vi har mycket kul att pyssla med jag och grabbarna bus!