Agilitykurs

Har lite svårt att sammanfatta dagens kurs...

Både Aston och jag är trötta nu i huvet liksom. Men vi gör så gott vi kan och det är gott så.

Första övningen gick ut på att kolla hindersuget i en stjärna - kunde konstatera att Astons hindersug är klart bättre men att vi visst tränat mest på hindren med dom blå hinderstöden för det var dit han sökte sig bäst.

Första passet på raksträckan med en böjd tunnel gick jättebra - vi baklängeskedjade och belönade först upp sista hopphindret för att sen lägga på en kort tunnel och sen den böjda långa tunneln. Aston hade bra sug och gjorde det jättefint - han va på hugget och jag lyckades faktiskt kasta några riktigt bra belöningskast.

Nästa pass då jag hoppades kunna lägga på ytterligare ett hopphinder gick inte lika bra - började med det sista hindret igen och med en hund som helt klart var för trött och med en matte som kastade som en kratta igen så blev det inte så bra som jag hoppats.

Men jag är ändå nöjd med det första passet där jag såg för mig hur bra det kan bli när det blir klart och när vi kört ihop oss Aston och jag - att han dessutom jobbade bra trots att han var efter Kelli som löper är ju värt applåder!

Det finns där - farten, leken, suget och glädjen!!! OCH man får inte glömma att han faktiskt inte ens har fyllt 1 år och att vi faktiskt tränar på tre discipliner samtidigt.

Han är bara så häftig min lille röd och vi har så kul ihop!

Men han har varit väldigt trött senaste dagarna - och han blir fort trött när vi tränar. Efter bara några repetitioner så tappar han fokus. Det kan vara en utvecklingsfas, det kan vara en växtperiod, det kan vara att han inte är van med värmen, det kan vara att mycket energi går åt att inte springa till Malin, till dom andra kompisarna, lukta på löplukt...etc.

Ett stort tjoho nu är att Astons mamma ska paras igen nån gång under nästa år troligtvis - åh, va jag vill ha en valp till efter henne!