Funktionsbeskrivning Q-kullen

Anna med Diezel, jag och Aston, Kats med Qasper och Marianne med Qnut.

Grabbarna i Njupavallens Q-kull som snart blir 14 månader har blivit bedömda enligt Tollarklubbens funktionstest. Det går helt enkelt ut på att beskriva hundens medfödda förmåga i olika jaktliga moment. Det ska endast visa hur hunden beter sig för dagen och är inget prov. Som förare får man inte göra något, inte ett tecken, inte ett kommando...inget...hur svårt är inte det???

Q-grabbarna är väldigt lika varann och det är skrattretande hur lika dom beter sig i många situationer inte bara i dom jaktliga sammanhangen utan även "privat". Bara en sån sak som att alla vi förare hade armarna fulla med blåmärken...

Nåja, första momentet i funtionsbeskrivningen var en markering med mycket retning med dummie. För att Aston inte skulle blanda ihop med vår jaktträning och för att inte förstöra det vi tränar på i form av tecken och kommandon så skulle jag ha honom på hö sida. Nehej, sa Aston på den här sidan ska jag inte vara det har jag lärt mig...ok, då sitt på vä sida då. Jag fick skicka honom på ett varsågod annars tänkte han inte gå iväg...bra tycker jag! Han hämtade sin dummie och kom in med den som en duktig pojke.

Sen var det sök, stark retning - kastad dummie, byta plats och sen skicka. Vinden vände till Astons nackdel men han har gott minne och hämtade dummien utan tvekan och kom in.

Viltintresse, han springer fram och nosar men plockar inte upp fågeln. Det duger i dom här sammanhangen men är inte likt Aston.

Sista momentet var vattenmarkering - kastad dummie med kraftig retning, gå iväg en bit och gå tillbaka för att sen skicka. Motsträvigt följde han med bort men sen satt han stabilt utan att knalla!!! Gick i och hämtade och lämnade av i vattenbrynet.

Jag valde att hoppa över passivitetsmomentet där hunden ska sitta tyst och stilla medan nästa hund jobbar...jag VET att Aston inte kan vara lugn och tyst och ville inte utsätta honom för det eftersom jag inte fick agera så mycket.

Satte honom utom synhåll sen och gjorde lite "tollingteckenträning" och han var taggad men tyst. Nöjd!

Astons bröder var heta och ivriga och sociala precis som Aston brukar vara, men lilleman var för dagen lugn och sansad och samlad och gjorde det han skulle. Han hälsade lite förstrött på publiken och gick sen för att arbeta! Han satt stabilt och jag hörde bara pip vid ett tillfälle på land!

Jag är förvånad och imponerad men inte helt säker på vad det berodde på att han var så sansad. Det var oerhört varmt om det kan ha spelat in - men han brukar kunna bli "galen" även när det är varmt annars. Om han faktiskt kände av att jag var mer allvarlig och lite mer fokuserad och därmed samlade ihop sig. I så fall är jag glad om det är så han reagerar på min tävlingskänsla!

Vi avslutade dagen hos Anita och Andreas på Njupavallenskennel med en smarrig lunch och lite eftersnack. Jättekul att träffa alla igen! (Tack igen Andreas för att du drog upp mig och min bil ur sandträsket!!)

Nästa helg bär det av mot Hälsingeskogarna igen för Utställning i Alfta och MH i Järvsö - kul, då får träffas igen. Toppar månaden med Tollarspecialen i Kolmården då vi får ännu en chans att träffa några av Njupavallarna igen. Härligt, vilken hundsemester!!!