måndag 16 augusti 2010

lite förvirrade smådeppiga tankar om hundträning


Det finns som tur är väldigt många duktiga experter i hundvärlden, många som med sin kunskap förändrar hundvärlden och livet för hundägare på ett fantastiskt sätt. Det finns som tur är många duktiga experter och tränare som är villiga att lägga ner tid och engagemang för oss nybörjare. Det finns som tur är många experter och tränare som gärna delar med sig av sina kunskaper och på ett fantastiskt och engagerande sätt gärna lär ut.

Det är också helt fantastiskt hur dessa människor dessutom gläds så åt oss när vi lyckas!

Men så till mina tankar som just nu snurrar i skallen...

Jag är för osäker och för oerfaren och för velig och för okritisk när jag går kurs och när jag lyssnar på dom som kan. För det är så många olika skolor och så många olika tänk och så mycket som går stick i stäv och det är för många olika vägar till samma mål...

I agilityn pratar olika instruktörer om att antingen hjälpa hunden så mycket så möjligt och så ofta som möjligt eller att hunden ska lära sig att göra jobbet själv. Man pratar om att ge hunden en bra väg att mjuka upp svängar eller att hunden ska lära sig att ta tajta svängar själv. Man pratar om att driva på eller att hunden själv ska söka...

I jakten pratar man om att bara bygga på glädje och att belöna det som är rätt eller att vara hård och inte låta hunden göra som den vill utan att bryta dåligt beteende på en gång.
Man pratar om att locka hunden att komma med viltet eller att vänta ut den, att ha nageln i ögat och se till att hunden gör rätt på en gång eller att med små små steg låta den förstå hur den ska göra...

Suck, jag är i allmänhet väldigt mycket för att belöna det som är rätt och att träna med mjuka metoder. Men har en hund som är tuff som oxe och het som en bulldozer i jakten (särskilt vid vatten) där behövs lite hårda tag för att han överhuvudtaget ska lyssna. Där kan jag inte vela om vad och när jag ska belöna.
När han väljer att inte komma in med fågeln är det för att han vill han den själv då kan jag inte stå och locka honom - det blir ju en kul lek som jag går som förlorare ur.

I agilityn är jag definitivt för alla inlärningsmetoder som bygger på belöning och lek!!!

Men min lilla röda är ingen Border Collie - han jobbar inte på igen och igen och igen om inte belöningen kommer. Han är mer beroende av att ha mig nära OCH jag tycker att handling är roligt. Jag tror att jag vill välja en väg där jag hjälper hunden att få fina vägar och där jag kan vara offensiv genom att driva på och vara före när jag hinner. Men när jag inte hinner då...ja då behöver hunden kunna ta egna rätta beslut med eller utan min hjälp...

Inte lätt detta här att träna hund!! Det som är så intressant nämligen att det finns flera vägar att gå och att det är roligt att gå kurs och lära sig mer och att man ser resultat och att just själva grejen att träna hund är så sjukt kul - när det helt plötsligt blir till en orosklump i magen och till en känsla av irritation för att man är osäker och det inte blir som nån har sagt att det ska bli då tappar jag gnistan för en stund...

Men lugn kära vänner och hundälskare den känslan brukar sitta i ungefär lika länge som det tog mig att skriva det här inlägget!!! Nån dags vila och lite funderingar över hur man vill ha det så är vi på banan igen Aston och jag!


7 kommentarer:

  1. Tessan, Chippen och Oj.16 augusti 2010 kl. 09:39

    Men jag tycker du gör helt rätt Maria lyssna på instruktören och försök förstå hans/hennes argument sen efteråt kan du analysera hur det passar dig och Aston. Sen finns det ofta små russin att plocka ur kakan om inte hela tänket passar en själv!
    Du är sk-tduktig Maria och jag tror benhårt på er! KRAM!

    SvaraRadera
  2. Ja Tessan det är ju så lätt att tänka så men se...det är just det som är kruxet...jag tycker ju nämligen att allt som en duktig instruktör säger låter rätt och bra. Men jag måste ju välja tänk och väg själv! Att plocka russinen gör ju att det blir ett virrvarr av system och vägar. Men jag är ingen Gregorian i alla fall... Så lite russin kan jag alltid plocka - :-)
    Vi gör så gott vi kan hunden å jag - men det är när jag tappar fotfästet i träningen som jag blir vilsen. Är det någon mer därute som känner igen sig i det här! Skriv gärna och berätta!!!!!

    SvaraRadera
  3. Tessan, Chippen och Oj.16 augusti 2010 kl. 10:49

    Nej nu tycker jag du är hård mot dig själv Maria, jag vet att du lyssnar och lär och gör sedan det som passar dig! Slalom bara som ex där du gått emot alla andra på kursen och gör det som passar dig dvs bågar. Du vågar oxå ta i och säga åt Aston på skarpen när det behövs och det tål han.
    Allt instruktörerna säger är säkert rätt och jättebra för vissa hundar och framför allt förare men passar mindre bra för andra...
    Tro på dig själv och ge dig lite credit, ni har ju faktiskt lyckats med en hel del redan nu!

    SvaraRadera
  4. Jag känner igen mig i det du säger. Ibland blir man bara förvirrad och har svårt att hitta sig själv bland alla råd. Jag tycker att en liten time-out brukar funka för mig. Om jag har för bråttom och pressar på beslut för att komma vidare i träningen får jag bara svårare att se klart.
    Kram till dig och fina Aston!

    SvaraRadera
  5. Ja det är rätt sussie,och det som är viktigast sen är att känna sig säker i sitt beslut och tro på det!
    Tessan - tack för uppmuntran och stöd!

    SvaraRadera
  6. Hej Maria!
    Jag tror på dig och er!Tro på dig själv. Jag tycker att det är bättre att avstå något som inte känns rätt än att göra något man ångrar. Håller med Tessan, analysera i lugn och ro vad som känns rätt för er och prova er fram.Vi bollar gärna ideer med dig om du vill. Lycka till!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Ja hundträning är underbart :D
    Viktigt också tycker jag att känslan är rätt. Du ska göra det som känns rätt för dig, för er i stunden. Går man alltid in med rätt känsla gör det inte så mkt om man råkar göra fel.
    Håller med Anita, avstå hellre än att göra något som känns fel. Och analysera hemma i lugn och ro... Aldrig analysera på plan.
    Tjoho...

    SvaraRadera