perspektiv ger insikt

Det var inte lång stund jag var besviken över vår missade pinne...nej, nu tar vi nya tag inför helgens tävlingar i Karlstad. Och, i ärlighetens namn så ska man inte vara missnöjd med en åttonde plats av 60 startande!
Aston hade 9 lopp i benen på sex dagar och jag hade 15 lopp i benen på lika många dagar, så då kan man kanske inte räkna med att det där sista krutet skulle finnas där.

Vi ska satsa på lydnaden men inte av samma orsak - utan för att vi tycker att det är kul och för att jag vill. Har fått en fantastisk chans att gå kurs för Niina Svartberg i augusti och det ska bli galet kul!

Men det där med att bli besviken har ju att göra med vilka mål man satt upp och vilka förväntningar man har och vad man så gärna vill prestera.

Det är en drivkraft samtidigt som besvikelsen inte får ta över. Jag tycker att jag allt mer sällan blir besviken och framför allt så sitter inte känslan i så länge som förr i världen. Nu har jag mycket lättare för att vända den känslan till en drivkraft att träna mer och att lägga upp träningspass så att vi ska bli bättre. Jag har mycket lättare för att hitta kraft att plocka fram "jädrar anamma" till nästa tävling nu än förr.

Det lät inte så i mitt förra inlägg men nu har jag perspektiv på det hela och då var jag trött - förbaskat trött och helt dränerad på energi.

Nu har jag samlat nya krafter och längtar till vi får ställa upp på startlinjen igen!

Jag ska fortsätta att jobba med mina tävlingskänslor, jag ska fortsätta att jobba bort känslan av besvikelse. Jag har blivit bättre men jag kan bli ännu bättre!

Jag har utvecklats som tävlingsmänniska och tänker fortsätta att utvecklas som tävlingsmänniska!

Vi har ju alltid roligt ihop oavsett hur det går!