Hjälp...

oss att hitta på ett fyndigt, kul namn till vårt agilitylag! 
Eftersom vi är sponsrade av Uppsala Hundsim så ska det vara något med sim eller bad med i namnet.


TACK!

Vår första start 101024 :-)

Aston och jag tävlingsdebutar på Knivstas inofficiella tävling i +3 grader, regn och lervälling...inte dom bästa förutsättningarna precis. Aston kändes het och taggad innan start men totalt samlad på startlinjen! Jag känner ingen som helst oro över att lämna honom i starten - jag vet att han sitter!

Loppet känns bra, han springer inte på allt han har och det gör inte jag heller. Dels var underlaget halt och slirigt och dels ville jag inte pressa honom utan bara hitta en bra känsla och flyt och ge honom en trygg och stabil första tävling. Det tycker jag att jag lyckades med, därför bryr jag mig inte om att han hoppar ramen på däcket utan väljer att fortsätta och därmed diskar vi oss. Det finns mycket som kan bli bättre men jag tycker att han får fina vägar och han är lyhörd för min handling. Mmmmm, det här ska bli så kul i framtiden!!!!

Banan blev mer och mer söndersprungen och till slut var det en enda sörja och jag valde att stryka oss från hopploppet - ville inte riskera skador på varken honom eller mig och ville inte att han skulle få en osäker känsla då jag inte hade kunnat springa. Haha, jisses det gick ju knappt att gå sakta i lervällingen...utan att slira runt.

Ett lag blev till!!!

Så blev vi då med lag Aston och jag! :-)
Tessan med Oj och jag har pratat länge om att vi vill tävla lag ihop - och nu när vi har våra ungtuppar som vi satsar på och vi båda känner att vi kan lägga mer tid på tävlandet så sattes tankarna igång igen.

Och nu har vi alltså fått ihop ett kanonlag - det kommer att bli såååååå himla kul och vår ambition inför säsong 2011 är just att ha kul och svetsa samman en go laganda och sammanhållning.

Vi som ännu så länge är namnlösa är alltså:

Therese Wahl med Oj - tollare
Maria Fondelius med Piri - kelpie
Kickan Allendes med Ice - bordercollie
Jag och Aston

Vi ses därute gott folk!

jaha, och hur ligger vi till nu i träning och så...

Jag har lite överilat kanske anmält mig och Aston till vår inofficiella hemmatävling den 24/10.  Vi måste ligga i hårdträning med slalom och kontaktfält fram till dess. Om - OM jag känner att jag inte vill äventyra något så kör vi inte alla hinder. Men jag vill liksom känna Aston på pulsen i tävlingssammanhang...innan den officiella debuten - hur behöver jag värma upp honom, vilka förberedelserutiner kan funka?

Malin påminde mig igår om att ha en PLAN, om att vara noggrann med kriterierna för att inte Aston ska bli osäker och tappa fart och att vara mer engagerad i leken och belöningarna! Japp, det tar jag till mig rakt av och nu finns en plan nerskriven! Kontaktfältsträningen är inte mitt favoritmoment - jag tycker att det är mycket roligare med fartfylld handlingsträning. Men jag måste ta tag i det här nu och göra det bra för om jag backar tillbaka i huvet så har jag ju faktiskt ett drömmål om att ta mig till SM. Inga schyssta kontaktfält - inget SM!!! Det är väl motivation så det räcker!!!

Idag när jag kom till klubben (UBK) så hade dom MH där och ingen fick vistas i närheten - bara på lydnadsplan uppe vid parkeringen. Jaha, det va ju skittrist när man nu hade packat träningsväskan och gått hela vägen dit...
Men, hmmm...man kanske skulle träna lite lydnad då...

Ja, vi satte igång och Aston kom ihåg jättemycket. Vi har inte tränat lydnad sen i våras så jag blev glatt överraskad av hans fina fotgående, hans snabba läggande och platsliggning och hopp över hinder fixade han lätt som en plätt fastän vi aldrig tränat det förut.

Oj oj, nu måste vi ju bara sätta fart och försöka få till ett program så att vi kan tävla! :-)
En plan för det är också på pränt.

att lära av sina "misstag"

I tollarvärlden så är man så vitt jag förstått för att börja träna sin jakthund tidigt, med både fågel och svårare dirigeringar och sök. Jag har varit för det tänket också - men jag har fått kämpa med Aston som har en motor som går på högvarv i jaktträningen med vilt. Han har ett sånt fint viltintresse men han har haft sååå svårt med passivitet och lydnad i den träningen.

Nu har jag pratat med en del jaktlabradormänniskor som är av en helt annan åsikt nämligen att inte introducera den lilla valpen för vilt och för jaktsituationer förrän den är mogen för det - den har tillräckligt intresse och motor ändå.

I bordercollievärlden släpper man inte hunden på fåren förrän lydnaden och stadgan finns där.

Aston har inte fått träna på fågel sen i somras, bara dummyträning och mycket ensamträning utan störning och vilket resultat det gett! Han har en helt annan lydnad och stadga och jobbar mycket mer fokuserat nu. Han har mognat och kan ta till sig träningen på ett helt annat sätt. Hur det blir när jag plockar fram fåglarna igen vet jag inte - men jag kommer att skynda långsamt med den träningen. Bara jobba med lydnad och stadga i samband med fågel och inga roliga övningar där han kan ta egna beslut utan att jag kan påverka!

Jag är beredd att hålla med bc och labbe folket som börjar i en annan ände än vad många tollarägare gör - jag ser ju vilken skillnad det kan göra. Visst har Aston fått bra grunder med sin tidiga träning som kommer till sin rätt nu när han mognat men jag tror att våra hundar hinner skaffa sig en massa olater och stress och ljud som vi inte vill ha och det är ju just tollarens bekymmer.

Man måste så klart titta på vilken typ av hund man har, det finns ju vissa underbara undantag som en viss Oj t ex som varit så klockren från första stund och bara har sin av-och-på knapp inbyggd. Men dom allra flesta tollarna är lite för heta och okontrollerade och ljudliga i jaktsituationen.

Jag är ingen jaktexpert då det är första gången jag tränar jakt seriöst men jag ska ha den här tanken med mig till nästa hund.

Vi fick besök på klubben...

av en fotograf...när vi tränade sist. Så här fina bilder tog han på Aston och hans vänner.

Oj

Linus

och 

Aston

Typiskt Aston med "förväntansprilla"

Ganska fin kontakt!

Fria höfter och armbågar!!!

Ett besked som är värt att fira - Aston har A-höfter och armbågar utan anmärkning! Så skönt, det är alltid lite nervöst innan man har klartecken från röntgen. Men nu är det bara att köra på, han behöver bygga på sig muskler den lille gänglige hunden. Han ska hålla i många år och han ska kunna hoppa högt och rätt och springa fort och arbeta effektivt och uthålligt i skogen. Det är mitt ansvar att se till att han är i form för det och inte drar på sig skador!

Jag har köpt simkort på Uppsala Hundsim där han ska få träna i bassängen - han bara älskar det!!!
Jag ska lära honom att springa bredvid cykeln och vi ska jobba med balansövningar.

Öh, så var det då mattens fysik...den ska jag också ge mig tid till att förbättra...för orkar inte jag springa så hur går det då - åt fanders!