måndag 30 april 2012

Tranås - härliga diskar och diskar med humör...

Det där med att alltid belöna hunden och att det aldrig, aldrig är hundens fel när det blir fel...det är något jag mässar om på mina egna kurser och det är något jag faktiskt brukar vara jättenoga med själv men i helgens sista disk kände jag i målgången att det kom för många negativa känslor i mig. Jag tyckte att Aston inte hade presterat som han borde och han fick ingen belöning. Jag var besviken och det gick ut över min hund - dåligt av mig, för när jag tittar på filmen sen så ser jag väldigt mycket som han gör väldigt bra. Skulle han inte ha fått belöning för det?? Självklart!!!

Kolla här:
Bra är kf på balansbommen och gungan, slalom, passagen från långhopp till balans. Resten är faktiskt mitt fel...



Men helgen började ju inte där utan redan på fredagkväll när Emma, Tessan och jag anlände till Hättecamping i Tranås. I vår lilla campingstuga skulle vi då försöka få våra unga hanar att samsas. Det gick förvånansvärt bra, lite mutter var det förstås men till slut kunde dom faktiskt sova och koppla av. Några fick sova på toa för säkerhets skull.

Emma och Tessan var med som sällskap och för att miljöträna sina hundar Bill och Sam - jättekul för mig som annars fått åka den långa resan själv och bo ensam i min lilla stuga. Tack tjejer för en kul helg!

Nåväl, mina lopp då  - var ömsom vin och ömsom vatten.
Jag är väldigt nöjd med Astons attityd och tryck i alla lopp - han har verkligen visat att han kan springa på bra. I hopp 3 loppet vi kom i mål på så visade tiden att utan dom två stora svängarna hade vi definitivt varit i toppen med en fin tid.

Det vi tog med oss hem som vi behöver träna på är:

1. Träna mer på maxade hinder - dom rev han nästan konstant i tajta lägen. Bygga bättre bakbensmuskler så att han orkar trycka ifrån och inte riva.

2. Höga hinder innan tunnel.

3. Svåra slalomingångar med bakombyten.

4. Våga lämna honom i slalom som jag vet att jag kan.

5. Hinderdiskriminering - t ex tunnel-slalom från sista loppet.


Här är första hopploppet klass 3 - Aston river många hinder och vi går i mål med 20 fel.



Söndagens hoppklass 3 är så himla kul, en jätterolig bana som krävde mycket kunskap av hunden på flera ställen. Där fanns både fart, flyt och klurigheter. Aston klarar det strålande ända fram till hopp före slalom där jag kom lite fel (fastnade liksom i leran och jag var inte på plats som jag tänkt mig) en rivning och en vägran blir resultatet av det. Sen fortsätter han att gå som en klocka men jag slarvar på målrakan och han tar inte nästsista hindret så det blev en liten disk.
Men känslan när vi gick i mål var helt underbar - så himla rolig han va att köra!!!

Agilityklass 2 där jag hoppades plocka en pinne. Chansen är borta redan på första hindret som han river. När han sen ramlar av balansbommen på kontaktfältet så tar jag om och diskar oss. Sen blir jag alldeles virrig och håller på att springa rakt in i bommen och slutet blir som det blir. Men kolla va fint han går från slalom och efterföljande kombination! Lille tollaren va han faktiskt kan!







Och sista chansen att få en pinne i agilitytvåan var ju som sagt ingen höjdare.

Helgen avslutades med en trevlig hemresa - och nu vill man ju bara ut igen och igen och igen och tävlingslusten är verkligen väckt till liv igen!

Utesäsong 2012 är här! Underbara känsla!



4 kommentarer:

  1. Vad härligt att du fick roligt resesällskap och att tävlingslusten är rejält väckt! Nästa gång då.....!!!

    SvaraRadera
  2. Bra kämpat & mkt fint i loppen, snart så kommer de där sista pinnarna! :) Tack för toppentrevlig helg!

    SvaraRadera
  3. Snart sitter det där! Ni är så otroligt duktiga du & Aston =) Han får nog dock akta sig innan "lillebror" hinner ikapp ;)

    Jag bokar gärna in någon privattimme någonstans, kan ju höras via SMS eller mail om vart, för vem och när? =)

    SvaraRadera
  4. Jag tyckte det såg jättebra ut! Vilket tryck han har under tassarna den där röda och jag kan säga att hans slalom imponerade på både mig och Nina när vi stod och kollade!

    En bra sak som följer av att inte vara tävlingsmänniska är att man oftast är nöjd oavsett resultat :-) men jag kan erkänna att det är bra för humöret om det droppar in något resultat då och då ;-)

    SvaraRadera