...men trots allt en skön känsla. Konstigt det där med känslan och hur det är i verkligheten. Varken Aston eller jag gör något riktigt bra i det här loppet men ändå kändes det så schysst. Han har bättre kontaktfält än tidigare lopp och mycket bättre tryck än på träning. Han är däremot alldeles för laddad och hinner inte med sig själv in i slalom, han blir frustrerad när det blir fel och jag är sen och skäller ut mig. Jag tappar bort mig mitt i banan men det löser sig ändå. Väljer sen att diska oss på gungan eftersom jag inte är nöjd med kontaktfältet. Vi hade ju redan en hel massa fel. Han är rolig och när han mognar och lär sig att hantera laddningen och vi "teamar" ihop oss så blir det bra!
Men jag skrattar gott åt den här filmen som egentligen visar upp ett katastrofalt lopp.
Duktig Maria med kontaktfälten, första ggn jag ser dig göra dem så bra!
SvaraRaderaDen stora utmaningen är nog att hitta trycket på träning så att ni kan träna.
Tack Malin - det va det som jag var mest nöjd med i det här konstiga loppet! Och trycket - ja det måste få till på träning annars kommer nollorna att dröja. För både Aston och jag är oförberedda på det på tävling.
SvaraRaderaJag tycker verkligen att det syns att Aston har många fina agilitykunskaper i det här loppet! Men visst är det lite knepigt att hantera överladdning/frustration, jag är dock säker på att det kommmer att ge sig, han är ju såpass grön i tävlingssituationen än. Aila var ju alltid toktaggad (galen :-)) precis innan start (stort plus till Aston som klarar att sitta kvar!). Efter hand så lärde jag mig dock att behålla lugn/koncentration trots det, så det är ju en träningssak det med. Må så gott och lycka till med vidare tävlande!
SvaraRadera