torsdag 8 april 2010

apportering i Lafsen




Med ryggsäcken full med korv, dummies och en gammal kaja begav jag mig till Rasbo och skogen vid Lafsen för att träna apportering med Aston. Träningskompisar för dagen var Tessan med Oj 6 månader och Anna med Imo 13 veckor.

Det blir lite hafsigt och stolligt när vi tränar nu för tiden för Aston är ju som bekant i värsta slyngelåldern - mycket tid går åt att få honom att inte kasta sig i kopplet, att inte pipa och gnälla, att inte hetsa och tramsa. Att bara gå fram till träningsplatsen är ett helt företag - backa, stå still - vänta på slakt koppel etc...vänta ut är just nu vårt ledord...

Medan Oj är sansad och följsam och gör det han ska så lägger Aston energin på hyss...ojojoj, men vi kämpar på. Och som kloka Anna säger: ta de lugnt, andas, tänk på dom fina träden och dom fina stenarna och på solen som värmer...allt för att inte dras med i Astons känslor utan tvärtom föra över lite av mitt lugn till honom. Tänk att man lär sig så mycket om sig själv och får utveckla sidor som är bra för välbefinnandet när man tränar slyngelhundar!

Nåja, när vi väl kom i rätt balans och hade tränat på att sitta still och vara lugn så gjorde Aston några jättefina apporteringar med både fågel och dummie! När han gör det han ska så är det jättefint och han har ett fantastiskt minne för var apporterna ligger!!! Några gånger tänker han tramsa och vill sticka iväg och äga sitt "byte" men han kommer också in fint flera gånger.
Vid "baklänges-minnesmarkeringarna" ändrar han fokus snabbt och går på rätt apport.

Får däremot påminna honom om vad visselinkallningen betyder, måste backa till valpträning där och vissla innan mat igen.

Intresset för fågel är det heller inget fel på, han har inga tendenser att hänga över viltet eller inte vilja apportera! Jippi!

Så nu ska vi lägga en massa tid på passivitet - sitta still och koppla av, sen ska Anna hjälpa mig med koncentrationsövningar för Astons splittrade hjärna. Det kommer att bli jättebra och när han kommer ur sin kaotiska fas han är i just nu så blir allt bara bättre och bättre.

Jag får bara inte glömma bort att ha roligt och njuta av träningen trots att det blir som det blir just nu!
Jag älskar ju trots allt den där härliga energin han har!!!!!!



4 kommentarer:

  1. Tessan, Chippen och Oj.8 april 2010 kl. 09:52

    Hahaha va tjock jag ser ut! Oj har faktiskt blivit hela 7månader;-)
    Och lite tramsig är ju Oj oxå till Astons försvar... See you tomorrow!

    SvaraRadera
  2. Man får verkligen försöka hitta guldkornen, MAria, och jag vet ju att Aston har MASSOR! Ser fram emot att ses på unghundskurs idag!

    SvaraRadera
  3. Hurra Hurra nu har jag sett Oj :-)

    Dom e sååååååå fina era orangingar!

    Voffis från oss

    SvaraRadera
  4. Ja, just nu är det jätteviktigt för mig att sammanfatta träningarna och hitta dom positiva sakerna. Tre bra saker för varje dålig...
    Och ja, Elle - dom röda/oranga stollarna ääääär såååååå fina och roliga!

    SvaraRadera